Baccano!

Handling
”Cast aside the illusion that there is a beginning and end to the story. The story has no beginning. And it has no end. All there is, is a performance of people connecting, living, influencing each other, and departing.”
Det är 1930-talet och maffiagrupper slåss om herraväldet i amerikanska städer. Unga Firo går med i den hemlighetsfulla Camorra gruppen, en ödmjuk gatu pojke, Jacuzzi, blir ledare för ett gäng ligister, en alkemist skapar en odödlighetsdryck, och en homunculus försöker återhämta den, och de två speedade tjuvarna Isaac och Miria beger sig till New York efter att de misslyckats med att gråva guld i Kalifornien. De åker det nya tåget, The Flying Pussyfoot, över hela kontinenten. Men de blir snabbt indragna i ett bråk som orsakats av gäng, terrorister, seriemördare och andra personer, när flera historier sammanflätas och utvecklas på denna ödesdigra tågresa. Alla förföljs och jagas samtidigt av den legendariska Tågspåraren.

Positivt
Handling: Storyn påminner om Quentin Tarantino och Guy Ritchies sätt att fläta samman flera olika karaktärers handlingar. Tänk Pulp Fiction eller Snatch i 30-talets New York. Med mafiosos och diverse andra kriminella springandes runt fritt på gatorna (och tågen…).
Karaktärer: Det är en mängd med karaktärer som vi får träffa under de 16 episoder långa serien. Majoriteten av karaktärerna är komplett galna (på många sätt), från det komiska tjuv paret till psykfallen som springer runt och skjuter och attackerar varandra, ibland utan anledning. Favoritkaraktären i serien är Ennis, samt den ibland jobbiga men roliga komiska tjuvduon Isaac och Miria. Gillar även lipsillen Jacuzzi Splot (ja det är hans riktiga namn…) och Nice Holystone.
Gillar inte direkt Ladd Russo och Claire Stanfield, men de var intressanta karaktärer i storyn.
Animation: Hög klass på seriens animationer. Gillar att de gick den mer realistiska vägen i anime/manga karaktäriseringarna. Bakgrundsmiljöerna känns realistiska och man ser att de studerat tidsperioden bra.
Hög klass på animeringen totalt sätt.
Ljud (Röstskådespeleri och musik bl.a.): Musiken är influerad av 30-talets jazz musik och alla avsnitt inleds med en snyggt animerad serie intro med en jazz låt (för definitivt tankarna till Cowboy Bebop). Musiken passar perfekt i serien och hjälper till att sätta stämningen.
Röstskådespelarna i den amerikanska upplagan är majoriteten riktigt bra.
De har försökt att få till en autentisk känsla genom att ge många av karaktärerna en accent eller brytning som passar deras roller och tidsperioden.

Negativt
Handling: Som citatet jag skrev under handlingen ovan säger så har serien ingen direkt början eller ett slut utan många karaktärer saknar ett riktigt avslut.
Karaktärer: Det är så många karaktärer att hålla reda på i serien att det ibland var svårt att veta vem som var vem och vilka som smarbeta med vem…
Vissa karaktärer fick inte tillräckligt med spelrum i serien för att man skulle tycka något mer om de karaktärerna, än att de var coola, intetsägande eller arslen.
Kunde knappt hålla reda på vilken maffia familj som karaktärerna tillhörde.
Dallas Genoard är förövrigt ett arsle… De försökte göra honom mer sympatisk med hans syster, men det funkade inte… till och med den främste antagonisten i storyn är mer sympatisk…
Animation: Ett annat problem med vissa karaktärer är att de ser för lika ut. Majoriteten är bra men vissa maffia gubbar är svåra att se skillnad på… T.ex. en av karaktärerna visste jag inte namnet på, han fick kallas Aizen av mig, eftersom han till utseendet (och till viss del i sättet) påminde om Bleach karaktären.
Ljud (Röstskådespeleri och musik bl.a.): Störde mig en hel del på Mirias röst skådespelerska. Vet inte om det är så den Japanska seiyuun låter, men det är en av anledningarna jag tycker Miria och även Isaac är jobbiga ibland.

  • Genre: Action, Adventure, Comedy, Fantasy
  • Director: Takahiro Omori
  • Studio: Brain’s Base
  • Original run: July 26, 2007 – November 1, 2007
  • Episodes: 13 plus 3 extra episodes

Betyg: 4/5 – En underhållande, brutal serie som ibland blir förvirrande. Bonus poäng för att jag såg serien på X2000 tåget hem till Stockholm.

Har du sett serien? Vad tyckte du? Skriv gärna en kommentar!